Skrevet: Man Mar 26, 2012 7:46 pm----
Finner ofte små og store smelteklumper av bronse/kopper. Hva indikerer disse? Har det stått en smie i nærheten, eller er det andre forklaringer? De pleier å være gode tegn.
Skrevet: Man Mar 26, 2012 9:02 pm----
Det är en bra fråga. Visst kan det indikera att det funnits en smedja och/eller att det gjutits brons i närheten. För två år sedan detekterade jag dock ett område utanför Landskrona där det låg mängder med smältor, överallt. Jag gick långa (300-500 meter) sökstråk i olika riktningar och det fanns smältor i mängder, men inga föremål överhuvudtaget. Vi banade av matjorden på några ställen där det fanns extra mycket smältor, men det fanns inga spår av smedjor eller liknande. Smältorna måste härrört från någon industri och förts ut på jorden i moderna tid.
Skrevet: Man Mar 26, 2012 9:17 pm----
Har også fundet flere støbeklumper i bronce, fundet i nærheden af en landsbykirke. Fik fortalt at det var støberester efter støbning af kirkeklokken. Arbejdet blev udført af omrejsende håndværkere, det var lettere at flytte mennesker end en kirkeklokke.
Skrevet: Man Mar 26, 2012 9:30 pm----
Jag detekterade också nära en landsbykyrka utanför Uppsala för ett antal år sedan. Jag hittade en del gröna fina smältor som med all sannolikhet var spåren efter förhistorisk bronsgjutning, men då jag närmade mig kyrkan dök det upp bleka smältor som gav svagare detektorsignaler.
Klockgjutningsbrons har en mycket högre tennhalt (= blekare färg och svagare detektorsignaler) än traditionell brons och det hela resulterade efter lite arbete i två klockgjutingsgropar.
Skrevet: Man Mar 26, 2012 10:10 pm----
Joda,har funnet støpeklumper ved kirker, men også på jorder langt unna gårder også. Nå nylig på en høyde som jeg skal sjekke nærmere. Var det f.eks vanlig med bronseverksteder/støperier før eller fungerte smedene som det også? Smiene ble jo som oftest lagt et stykke unna gårdene på grunn av brannfare.
Skrevet: Man Mar 26, 2012 10:22 pm----
Har du lagt märke till om smältorna nära kyrkorna är bleka till färgen och ger rätt klena (tenn) detektorindikationer?
Det är en oerhört komplex frågeställning vad det gäller bronsgjutning. För att gjuta mer avancerade föremål krävs stor hantverksskicklighet. Jag har svårt att se att den "gemene" smeden behärskade bronsgjutning. Alla centralplatser/storgårdar med självaktning har nog haft specialiserade bronsgjutare i sin tjänst. Sedan kan man också tänka sig att bronsgjutare rest runt från gård till gård och tillverkat, reparerat och sålt föremål. Fast egentligen borde vi inte säga brons eftersom det vi tolkar som brons inte sällan är mässing, eller vitmetall.
Skrevet: Tir Mar 27, 2012 6:45 am----
Ja, når du sier det så har jeg stusset på at klumpene i nærheten av kirken vi detekterer har lave vedier, dvs de kommer inn med verdier som tynne sølvmynter, altså lav CO. Vanligvis kommer de inn mye høyere som koppermynter etc. Noen av disse klumpene ser ut som slagg også men de er grønne så det må jo være mye kopper i de.
Omreisende bronsestøpere? Ja ikke usannsynlig. Veldig interessant det du skriver Håkan.
Heretter skal jeg sjekke nøyere hva slags type disse klumpene er og hva slags område de ligger i kanskje det finnes et mønster.
Skrevet: Tir Mar 27, 2012 10:45 am----
Intressant. I Sverige finns det en del arkeologer som intresserar sig för klockgjutning. Det bör det göra i Danmark också. De analyser som krävs för att avgöra om det rör sig om klockgjutningsbrons är rätt dyra, men å andra sidan så är bronsernas sammansättning (ofta över 20% tenn) så speciella att man direkt får klarhet i om det gjutits klockor på platsen.
Här är analysrapporten från den grävning jag berättatde om (s 163 ff).
www.arkeologiuv.se/cms...il_1_7.pdf
Skrevet: Tir Mar 27, 2012 7:12 pm----
Fin rapport! ser ut som det kan forklare hvorfor disse bronsklumpene har lave Co verdier, rett og slett fordi innslaget av tinn er så stort. Funnområdet ligger ca 200m nedenfor en kirke fra 1100 tallet så det stemmer godt med et klokkestøperi. Lurer på om vi skal forsøke å ringe inn feltet der mesteparten ligger, kan hende det blir verdifullt for arkeologene på et senere tidspunkt hvis de får interesse for klokkestøping. Dette var veldig interessant. Det er jo veldig sannsynlig at de støpte på plassen det vil jo forenkle det hele. Ser også at de finner "tegelkross" det er vel teglsteinsbiter?
Det høye innslaget av tinn var visst viktig for klangen, skal si de var nøye før i tiden! Interessant å se at bronsebiter med mindre gehalt av tinn sannsynligvis kommer av støping av mindre gjenstander. Godt mulig at det var omreisende profesjonelle bronsestøpere som gjorde arbeid for storgårdene,kan det ha vært støping av gårdsklokker? var det vanlig i middellader eller kom det på et senere tidspunkt? Hva slags gjenstander kan disse bronsearbeiderne ellers ha støpt for sine kunder?
Mvh
Harald
Skrevet: Tir Mar 27, 2012 8:38 pm----
Det sker ihvertfald engang imellem, at danske arkæologer berører klokkestøbning. Seneste eksempel er vist fra Horsens: www.kristeligt-dagblad...500-tallet
Skrevet: Ons Mar 28, 2012 12:22 pm----
Om vi håller oss till gjutning av kyrkklockor (alltså medeltid och framåt) var det troligen hantverkare från städerna som tillverkade klockorna. Gjutningen skedde nära kyrorna, av både praktiska och religiösa skäl. En stor del av klockgjutningsgroparna har dock förstörts då gravar grävts runt kyrkorna. Gjutning av klockor i stadsgjuterier lär ha påbörjats under 1600-talet.
Alle tidspunkter er GMT + 1 Timer